Det här med ätstörningar

Jag har tidigare nämnt här i bloggen att jag har haft bulimi och jag har haft anorexi MEN nu vill jag bara klargöra att jag inte har varit i närheten av att ens bli inlagd och jag har inte varit sjukligt underviktig enligt medicinska termer. Mina ätstörningar har inte varit livshotande, mer livskvalitets hotande.

Även fast jag är frisk förklarad från mina ätstörningar så upplever jag det som jag tror många andra människor också gör, att förhållandet till maten aldrig kommer att bli HELT problemfritt.

Visst, du kan t.ex. bli frisk från din bulimi genom att sluta kräkas efter du ätit eller att du kan bli fri din anorexi genom att sluta missunna dig mat och börja äta normala portioner.
MEN jag tror ändå att förhållandet till maten aldrig kommer vara helt problemfritt. Aldrig helt utan krav, måsten, ångest, beräkningar av olika slag och eftertänksamhet. Så är det bara. För mig Och för många andra skulle jag tro.

Men nu är jag äldre, har mer kunskap och vet hur jag ska hantera dom tankarna. Jag vet hur jag ska göra för att dom tankarna inte ska kunna få beröra mig som dom gjorde en gång i tiden. Visst nojjar jag ibland, tränar man mycket och tänker på vad man äter som jag så är man alltid i riskzonen för att trilla dit,
För mig är det då viktigt att tillåta mig själv att fokusera på alla de andra mycket viktigare sakerna som utgör mig och mitt liv och att låta det ta plats så att dom jobbiga tankarna skjuts undan i bakgrunden.

Jag vet ju idag vad jag behöver göra för att "hålla mig på banan", det kan innebära att jag låter bli att äta något som jag vet kan och tidigare i mitt liv har triggat igång ett sug till att hetsäta.
Eller att jag väljer att stryka det där sista träningspasset för veckan för att jag faktiskt har lärt mig att känna efter om min kropp är trött eller orkar träna som jag i mitt "tränings beroende" tidigare inte låtit mig ens reflektera över, då fanns det inget annat ön att genomföra det där passet.

Jag har gjort en jävla resa inombords under de år som jag spenderade i ätstörningarnas värld men den har gjort mig så mycket starkare samtidigt som den har lärt mig så mycket om mig själv och jag känner att jag har växt som människa i och med det jag upplevt.

Allt sitter i ditt huvud och DU bestämmer mer än du tror över dina egna tankar och ditt eget mående.

Ha en bra lördag:)